Gården Syväsalo i Niemenkulma, Masku, är en traditionell växtodlingsgård i Egentliga Finland som nuvarande husbonden Lauri Syväsalo tog över 2005. Stadsmiljön finns inte långt borta, då man i horisonten kan skönja tornet av klosterkyrkan i grannkommunen Nådendal.
Gårdens sammanlagda areal är cirka 200 hektar, varav ungefär en tredjedel är åker och cirka 130 hektar skog. Skogen finns i två skiften kring stomlägenheten och en fastighet som köptes på 1960-talet. Skogsinnehavet har utökats mera målmedvetet sedan 1960- och 1970-talen. Större enhetliga skogsområden ger fördelar då avverkningar kan kombineras.
”Under de senaste åren har skogsskiftena varit mindre och det har inte längre varit möjligt att göra lika goda fastighetsaffärer som tidigare. Priserna har blivit onödigt höga”, konstaterar Syväsalo.
Små slutavverkningar för eget behov
Skogen har under årtionden varit ett viktigt ekonomiskt stödben för lantbruksfastigheten Syväsalo. Virkesförsäljningsinkomster har bland annat använts för jordbrukets investeringar och inköp av åker- eller skogsmark.
Syväsalo har gjort avtal om skötsel av skogsegendomen med Metsä Group och skogsexpert Mikko Kaamanen från distriktskontoret i Åbo har fungerat som sakkunnig. Skogen utnyttjas enligt uppställd skogsbruksplan och rådande behov.
Huvudvikten har funnits på gallringar, men under de senaste åren har man också gjort små slutavverkningar på ett par tre hektar. Figurerna hade nått den åldern att stående döda träd påträffades onödigt ofta. På en figur kom dödsstöten i form av skarptandad barkborre, en ny skadegöraren på tall.
”Vi tillämpar konventionellt skogsbruk i likåldriga bestånd. Skogarna är ofta bergbundna häromkring, träden växer långsamt och omloppstiderna är långa, vilket innebär att vi också tillämpar naturlig förnyelse och höggallring eller någonting som påminner om kontinuerligt skogsbruk. Samtidigt fyller vi en del av FSC-certifikatets krav”, konstaterar Syväsalo.
Blandskog ger skydd mot skadegörare
Husbonden berättar, att han främst utför förröjning, drivning av vindfällen samt planterings- och plantskogsvårdsarbeten i en sådan omfattning som är vettig.
”I skogen kan man få en bra timpeng i planteringsarbeten och med röjsåg, men inte med motorsåg. Dessutom får man rekreation och motion samt en möjlighet att konkret se resultatet av sitt arbete.”
Syväsalo karakteriserar sin skog som konventionell ekonomiskog, där det inte finns särskilda naturobjekt. Bland tall, björk och gran finns det dock en liten myr och en del ekar som avsiktligt har lämnats kvar. Det finns också några hasselbuskar.
Syväsalo berättar att skogsvårdsmetoderna har utvecklats och blivit mjukare jämfört med tidigare. Samtidigt beaktas naturen bättre än tidigare. I nya plantbestånd gynnas allt mera en blandning av gran och tall, vilket minskar risken för skadegörare.
I samband med gallringar lämnas mera underväxt än tidigare, vilket förhoppningsvis leder till färre vindfällen. Skogen har också en mångsidigare fauna, även om de täta hjort- och rådjursstammarna i området tidvis skapar omfattande kvalitetsförluster.
”En frisk och stark skog är beständigare mot olika skador. Skogsvårdsarbeten som utförs vid rätt tid är den bästa garantin”, sammanfattar Kaamanen.
Naturvärden och ekonomi går hand i hand
I skogsdebatten ställs naturvärden och ekonomi ofta mot varandra, men i maskuskogarna går de hand i hand i bästa samförstånd: Syväsalos skogar har nyligen fått FSC-certifikat.
För skogsägaren innebär FSC-certifieringen som rekommenderas av naturorganisationerna ett bättre pris för virket, men även tilläggskrav. Kaamanen berättar att man bland annat måste lämna fem procent av skogsarealen ytter om behandling, att det ska finnas grova naturvårdsträd i skogen och att skyddszonerna mot vattendragen ska bevaras trädbevuxna. ”Dessutom undviks sommaravverkningar på värdefulla fågelobjekt och livsmiljöerna för hotade skogsarter tryggas.”
”På denna punkt måste jag nog erkänna att jag lät pengarna styra och tänkte mera på euron än på naturvärden”, skrattar Syväsalo. Skyddskravet på fem procent av arealen uppfylldes utan större besvär. På Syväsalos fastighet kunde kravet uppfyllas med svagt växande och svårförnyade tallbestånd på bergbunden mark. ”Nu får de bli talltitans domäner och avkastningen tas från figurer som växer bättre”, sammanfattar Syväsalo.
Den ursprungliga artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 2/2022.
Text Timo Sormunen
Foto Timo Jakonen
Metsäliitto Osuuskuntas FSC-gruppcertifikatets logolicens: FSC-C111942