Begär anbud på skogsvård på av vår skogsexpert. Skogsexperten kan berätta vilka skogsvårdsarbeten är aktuella i din skog. Skogsvård kan till exempel bestå av etablering av ny skog och plantskogsvård. Du kan begära anbud i Metsäverkko.
Plantskogsvård är en lönsam investering i hållbar skogsvård
Plantskogsvården skapar tillväxtutrymme för träden. Tidig röjning är i regel aktuell 4–8 år efter plantering och plantskogsgallring i regel då plantskogsbeståndet har nått 10–15 års ålder. Vård av ungskog lönar det sig att utföra om plantskogsvården har försummats. Din egen skogsexpert informerar dig om när det är aktuellt med plantskogsvård i din skog.
Begär anbud på skogsvård
Fyra skäl att utföra plantskogsvård
-
Skogens avkastning ökar
Skogens avkastning ökarForskningen visar att plantskogsvård är en mycket lönsam investering. Kalkylerna visar, att om man i södra Finland låter bli att utföra tidig röjning och plantskogsgallring i granbestånd, kommer det ekonomiska resultatet under omloppstiden vara cirka 30 procent lägre än om plantskogsvården utförs vid rätt tid. I tallbestånd är skillnaden ännu större, eftersom tallens tillväxt hämmas mera än granens då trädkronorna blir för små.
Plantskogsvårdens lönsamhet grundar sig framför allt på att mängden gagnvirke och dess kvalitet ökar under omloppstiden. Då plantskogsvården är utförd, är utfallet av gagnvirke vid förstagallringen avsevärt större än i ovårdade bestånd, skogens omloppstid blir kortare och andelen värdefull stock under omloppstiden ökar. Då skogsägaren får cirka tre gånger så stor inkomst av stock än av massaved, så förbättras skogsbrukets lönsamhet avsevärt då andelen stock ökar.
-
Rätt tidpunkt spar pengar
Rätt tidpunkt spar pengarDet lönar sig inte att söla med besluten inom plantskogsvård, eftersom tid helt konkret är pengar i plantbestånd. Varje år som tidig röjning eller plantskogsgallring skjuts upp, ökar arbetskostnaderna med cirka tio procent. Då man räknar ränta på ränta är resultaten betydande: Då man utför en tidig röjning vid rätt tid, då barrträden är cirka en meter höga, är de mervärdesskattefria kostnaderna cirka 380 euro per hektar. Om arbetet utförs tre år senare, är kostnaderna för samma objekt redan upp i 506 euro.
Då man beaktar Kemera-stödet, 160 euro per hektar, återstår det för skogsägaren att betala cirka 220 euro per hektar för arbetet som utförs vid rätt tid. Tre år senare kostar arbetet inklusive stödet redan 346 euro. Kemera-stödet för plantskogsvård ökar inte, trots att arbetet blir dyrare.
I praktiken blir den tidiga röjningen 50 procent dyrare för skogsägaren då den utförs för sent. För plantskogsgallring är kostnaderna till och med 60–70 procent högre om arbetet försenas tre år. Dessutom blir skogens omloppstid längre, då diameterutvecklingen blir långsammare, dvs. man får inkomsterna senare än om plantbestånden skulle ha vårdats i tid.
-
Klimatnytta
KlimatnyttaDå skogens tillväxt riktas till framtidens stockträd av god kvalitet, drar också klimatet indirekt nytta av plantskogsvården. Målet för väl utförd plantskogsvård är att plantskogen snabbt skall utvecklas till en livskraftig skog som är beständig mot skador och vilken binder allt mera kol då den växer. Ju större andel av det virke som bärgas under omloppstiden är stock, desto mera kol binds det också i högklassiga produkter med lång användningstid.
Snabb förnyelse av skogen har också betydelse för klimatet, eftersom träden börjar binda kol desto snabbare, ju snabbare den nya skogen grundas. Ett välvårdat plantbestånd blir en kolsänka redan vid cirka 15 års ålder i södra Finland. Läs mera om skogens kolsänka här.
-
Skogsbrukets stöd sporrar till plantskogsvård
Skogsbrukets stöd sporrar till plantskogsvårdPrivatskogsägare har till hösten 2023 kunnat erhålla Kemera-stöd för skogsvård, men Kemera kommer att ersättas av ett nytt system under 2024. Eventuella stöd beviljas av Finlands skogscentral. Läs mera om skogsbrukets stöd här.
Kostnader för plantskogsvård är också avdragbara i skogsbrukets beskattning.
Plantskogsvården tar sikte på en mångsidig och resilient skog
Mångfalden beaktas inom plantskogsvården ända från den tidiga röjningen, eftersom de val man gör vid plantskogsvården har effekter långt in i framtiden. Om man till exempel röjer bort alla lövträd i plantskogsvården, är det svårt att få in lövträd i ett senare skede.
Plantskogsvården tar sikte på blandskog, eftersom det ökar på mångfald och resiliens i ett föränderligt klimat. Vid den tidiga röjningen lämnas frösådda vårtbjörkar som är högst lika höga som barrträden. Andra lövträd lämnas dessutom i större luckor. Målsättningen är att det ska finnas lika många trädslag i skogen efter röjningen som det fanns före röjningen.
Vid plantskogsgallringen gör man de slutliga valen i fråga om det bestånd som lämnas att växa under omloppstiden. Om målet är ett barrträdsdominerat bestånd, lämnas ett lövträdsinslag på cirka 10 %. På det sättet ökar naturens mångfald och landskapet blir mera varierat.
Om underväxten inte hindrar det bestånd som odlas, är det inte nödvändigt att röja bort allting. På det sättet undviker man också onödigt arbete. Vid plantskogsvården grundar man nya skyddsbuskage eller sparar gamla och de behandlas inte i något skede av skogsbehandlingen. Skyddsbuskagen erbjuder skydd och näring åt fåglar och däggdjur.
