Fåglarnas häckning beaktas vid planeringen av skogsarbeten

Maj-juli är den viktigaste perioden för att fåglarnas häckning ska lyckas, i norr litet senare. Häckningen beaktas på många sätt i skogsarbeten som utförs under denna tid. Bona bevaras bäst, då de som utför skogsarbeten känner till var bona finns.

Ju bördigare skog, desto större fågelfauna lever det i skogen och desto flera bon finns det. Därför är det enklaste sättet att minska på häckningsskador att rikta virkesdrivningen till torra och karga moar särskilt under den intensivaste häckningsperioden. Så har Metsä Group gjort redan under flera års tid.

Menföret och den intensivaste häckningsperioden sammanfaller delvis under normala vårar, vilket också minskar på skogsarbetet under häckningens känsligaste period.

Om man blir tvungen att utföra drivning i bördiga, lövträdsdominerade bestånd eller till exempel skogskärr under häckningstiden av till exempel logistiska skäl, utför Metsä Groups operativa expert en förhandsgranskning före drivningen. De bon som upptäcks bevaras vid drivningen.

Rovfåglarnas boträd är skyddade. Stora rovfåglar är känsliga för störning under häckningen, varför avverkningar eller andra skogsarbeten inte utförs i närheten av boet under häckningstiden. Övergivna, söndriga boträd är också fridlysta, även om man kan verka på normalt sätt i dess närhet.

Kända fågelbon bevaras bäst

Vi strävar till att bevara fågelholkar samt hålträd och döda träd vid avverkningarna. Om ett bo inte är känt, beror dess bevarande på slumpen och skogsproffsets iakttagelser.

Kom därför ihåg att informera om rovfåglarnas bon i samband med virkesaffären eller planering av skogsvårdsarbeten – de boträd, vars position är känd, bevaras säkrast. Skogsägarna och fågelentusiaster har mycket kunskap som inte syns till exempel i MinSkog.fi och skogsproffsen får inte veta om dem om ingen berättar.

Det lönar sig också att informera om stora hålaspar, eftersom deras hål används som bon av olika arter under olika år: till exempel spillkråka, andra hackspettar, pärluggla, sparvuggla, flygekorre och fladdermöss. Metsä Group lämnar av mångfaldsskäl automatiskt alla över 40 cm grova aspar ytter om virkesdrivning.

Om ett fågelbo upptäcks under skogsarbetets gång, bevaras det och markeras på kartan. Bona kan också markeras med suojele ja säästä -fiberband, men så gör man inte i öppna miljöer, eftersom kråkfåglar snabbt lär sig var bordet är dukat.

Markera fågelholkar i Metsäverkko

Många skogsägare hänger upp fågelholkar i skogen. Markägarens tillstånd behövs alltid då man hänger upp en fågelholk. Holkarna ska också underhållas regelbundet. Då det är dags för virkesdrivning, kan skogsägaren själv flytta bort småfågelholkar från drivningsområdet och flytta dem till en annan plats, förutsatt att detta utförs i god tid före häckningsperioden och virkesdrivningen.

Den skogsägare som planerar sitt skogsbruk på lång sikt kan redan från början placera holkarna i grupper av naturvårdsträd eller till exempel på en skyddszon mot vattendrag eller i annat naturobjekt. Man kan markera holkens placering i Metsäverkko, så bevaras informationen och blir synlig också för skogsexperten.

Metsä Group har svarvat och delat ut tiotusentals fågelholkar till skogsägare, med enda villkor att de hängs upp i skogen.