Enligt en gammal visdom är väl planerat till hälften gjort. Det gäller också generationsväxlingar. Saken ska tas till öppen diskussion i god tid. Därefter ska man låta utföra en fastighetsvärdering av en utomstående sakkunnig. På det sättet har alla parter en realistisk helhetsbild av fastighetens verkliga värde och skogens avkastningsutsikter.
Generationsväxlingar är alltid förknippade med känsloband, men man måste också kunna styra sina känslor i beslutsfattandet. Den som tar över, ska bedöma situationen på motsvarande sätt som hen skulle göra vid köp av skogsfastighet av en säljare ytter om familjen.
Om allt grövre bestånd redan är avverkat och det inte finns ordentlig avkastning att vänta på årtionden, kan fastigheten bli en dyr belastning för den som tar över. En rationellt vårdad och avkastande skog erbjuder däremot flera flexibla alternativ vid en generationsväxling. Först ska man dock kartlägga, om man går in för gåva eller ren fastighetsaffär.
Nyttorna med det sistnämnda består av bland annat det skogsavdrag som köparen får, säljarens eventuella befrielse från skatt på överlåtelsevinsten, möjligheten till köpeskilling som är en knapp fjärdedel lägre än det fastställda värdet och betalningsvillkor som man kan komma överens om med säljaren.
Då man väljer en vettig betalningstid som är anpassad till skogsinkomsterna, kan betalningen finansieras med jämna avverkningsinkomster utan större engångsavverkningar och förnyelsekostnader. Samtidigt får den nya generationen tillgång till skogsavdrag på virkesförsäljningsinkomsterna. Skogen kan dock vid överlåtelsetiden vara i ett sådant skede, att det finns lite avverkningsdugligt virke, men detta kan också beaktas i betalningstiden.
Nyckeln till ett lyckat ägarbyte finns ändå i den unga generationens genuina intresse. Om intresset inte finns eller om den yngre generationen också är i pensionsåldern, lönar det sig att överväga en överföring direkt till barnbarnen.