En snygg rad granvirke står i vägkanten efter den nyligen avslutade gallringen. Längre borta bakom åkern ligger travar med tall och björk. ”Större och mindre gallringar utfördes på sammanlagt sju figurer”, räknar skogsägare Petri Niemelä.
Niemeläs maka Katri Paananen berättar att gallringarna har planerats redan under ett par vintrar. ”Då vår skogsexpert Ari Hylkilä gav löfte om att virket kommer att drivas ännu denna vinter, var det lätt att tacka ja till anbudet.”
Niemelä och Paananen hade läst om den nya prissättningsmodellen som Metsä Group tog i bruk i november i hela landet. Vid stamvolymprissatta virkesaffärer får skogsägaren betalt för sina träd som hela stammar, utan uppdelning i de konventionella sortimenten stock och massaved. ”Vi var intresserade av den nya modellen och begärde att Ari skulle lämna ett anbud”, berättar Niemelä.
Stampris på basen av storlek och kvalitet
Det slutliga priset i stamvolymprissatta virkesaffärer fastställs efter avverkningen utgående från stammarnas verkliga medelstorlek. Anbudet grundar sig på en prismatris, ur vilken skogsägaren kan se den medelgrovlek som skogsexperten har uppskattat för stämplingsposten och det kubikmeterpris per stam som det ger.
Ur prismatrisen ser skogsägaren hur kubikmeterpriset förändras, om stammarnas verkliga volym avviker från uppskattningen. Om medelvolymen är större än i anbudet, betalar köparen mera för virket. Om den är mindre, är också priset lägre.
Niemeläs och Paananens skogar är välskötta och vid god tillväxt. Paret har till exempel utfört förröjningarna omsorgsfullt. Just sådana skogar lämpar sig enligt Hylkilä bäst för stamvolymprissättning. ”Då skogen är välskött och förröjd, finns det inte små träd under det härskande skiktet som skulle dra ner på medelvolymen”, säger Hylkilä.
Eftersom en del av figurerna var äldre, cirka 60 år gammal skog, och en del yngre och därmed klenare skog i 45-årsåldern, tillämpades olika Stamvolympris och olika prismatris för dem i anbudet.
Aptering enligt de behov som råder vid drivningstidpunkten
I Niemeläs och Paananens skogs framskred virkesaffären raskt från avtal till utförande. Affären gjordes i november och redan i januari var avverkningarna slutförda och en del av stammarna på väg mot förädlingsanläggningarna, Granstocken transporterades till Vilppulan saha och barr- och björkmassaveden till bioproduktfabriken i Äänekoski.
Alltid går det inte lika snabbt. Drivningen av särskilt vinterposter kan dröja redan av den anledningen, att det inte blir lämpliga drivningsförhållanden. Med Stamvolymprissättning behöver köparen inte försöka gissa sig till vilken marknadssituationen är om ett par år, då stammarna kan apteras enligt de aktuella behoven vid sågverk och fabriker.
Inget mera vaktande av travar
Den första stamvolymprissatta virkesaffären blev en bra erfarenhet för Niemelä och Paananen. ”Virkesvolymen och eurona gick ganska exakt enligt uppskattning. Vi fick bekanta entreprenörer till skiftet och drivningsspåret var snyggt”, säger Niemelä.
Skogsägarna säger att de är nöjda med att de inte efter avverkningen har behövt oroa sig för i vilken trave träden hamnar. ”Det känns så att man ofta hänvisar till kvalitet. Än är det långkrökar, än är det röta som gör att stammen finns i massavedshögen”, säger Paananen.
Hylkilä påminner om att köparen bär ansvar för överraskande kvalitetsproblem som uppdagas först i samband med avverkningen. ”Efter affären är det endast storleken på de stammar som avlägsnas som har betydelse för säljaren.”
Det nya handelssättet intresserar
Metsä Group tog i bruk Stamvolymprissättning i hela landet i november 2021. Enligt Hylkilä har den nya prissättningsmodellen väckt intresse bland skogsägarna. Den vanligaste frågan som Hylkilä får svara på, är vilken prissättningsmodell som sist och slutligen är mera lönsam för skogsägaren.
”Om skogsägaren så önskar, så får hon ett sortimentsbaserat anbud som stöd för beslutsfattandet, men det borde inte uppstå stora skillnader mellan prissättningsmodellerna. Utgångspunkten är att de i genomsnitt ska vara på samma linje”, betonar Hylkilä.
”Stamvolymprissättningen blir säkert mera allmän, då skogsägarnas medvetenhet om metoden ökar. Jag kommer säkert själv också att prata mera för denna modell”, bedömer Hylkilä. Niemelä och Paananen uppmuntrar också andra skogsägare att överväga Stamvolymprissättning. ”Det lönar sig nog att pröva på denna affärsmetod om man har lämpliga objekt i skogen.”
Artikeln har tidigare publicerats i Metsä Groupin Viesti 1/2022.
Text Maria Latokartano
Foto Tomi Aho