Död ved uppstår på naturlig väg i skogen då träd dör, till följd av skador och av naturvårdsträd som lämnas kvar på avverkningsobjekt. Bristen på död ved är fortfarande den viktigaste enskilda orsaken till att skogsarter är hotade.
Att tillverka konstgjorda högstubbar är ett enkelt och förmånligt sätt att öka mängden stående död ved i skogen och på det sättet öka mångfalden i egen skog. I en högstubbe råder olika fuktighetsförhållanden på olika höjder, vilket innebär mångsidiga förhållanden för arter som är beroende av död ved. Ökning av mängden död ved är särskilt viktigt i unga och äldre gallringsskogar, där det finns lite död ved.
I samband med Metsä Groups avverkningar i Finland har vi systematiskt tillverkat konstgjorda högstubbar sedan oktober 2016. Till en början tillverkades två högstubbar per hektar. I virkesaffärer som har gjorts sedan början av 2020 har antalet fördubblats till fyra konstgjorda högstubbar per hektar. Skogsägaren bestämmer i samband med virkesaffären huruvida det tillverkas högstubbar eller inte. I virkesaffärerna 2020 valde 84 procent av skogsägarna att låta tillverka högstubbar.
Lövträd blir bästa högstubbarna
Lövträd gynnas vid val av högstubbar. Stammar av massavedsdimension lämpar sig redan som högstubbe. Grova aspar, glasbjörk av dålig kvalitet, krokiga eller skadade lövträd är också goda alternativ till högstubbar.
Målet är att låta skogen utvecklas som blandskog alltid då det är möjligt. Om det endast finns enstaka lövträd på avverkningsobjektet, lönar det sig inte att kapa dem till högstubbar, utan att lämna dem som naturvårdträd. I sådana fall tillverkas högstubbarna av barrträd.
Vi gör boträd för hålbyggare
För att hackspettar och mesar ska kunna göra bohål i de konstgjorda högstubbarna, ska de vara murkna och av lövträd. Det tar flera år för stammen att murkna. Fåglarnas häckningstäthet varierar mycket, men i genomsnitt häckar 1-4 fågelpar per skogshektar i Finland. Fyra konstgjorda högstubbar är alltså ett rejält tillskott av kommande hålträd.
Metsä Group är den största enskild virkesköparen i Finland och vi verkar på stora arealer. De enskilda skogsägarnas mångfaldsåtgärder multipliceras och vi tillverkar hundratals kommande hålträd varje dag, året om.
Konstgjorda högstubbar i buskage eller grupper av naturvårdsträd
Skyddsbuskage är bra platser för konstgjorda högstubbar. Sådana uppstår då man i samband med röjningar och avverkningar låter bli att röja underväxt och buskar. Djur och fåglar har nytta av det skydd som skyddsbuskage ger.
Vid förnyelseavverkningar lönar det sig att placera de konstgjorda högstubbarna i grupper av naturvårdsträd, eftersom stubbar som står upp mitt i plantbestånd kan te sig fula. Å andra sidan är det en utmärkt utsiktspost för rovfåglar. I gallringsbestånd syns högstubbarna inte på avstånd.
Det lönar sig att tänka på placeringen av naturvårdsträd redan vid förstagallringen och lämna mera lövträd där man planerar en grupp av naturvårdsträd. Då det finns lövträd i skogen under skogens hela omloppstid, tackar både naturen och skogsägarens plånbok: det ekonomiskt sett mindre värda lövträdet blir till en ekologiskt värdefull högstubbe eller naturvårdsträd.