Klimatförändringen ökar risken för granbarkborrens skador

På grund av klimatförändringen har risken för omfattande skador förorsakade av granbarkborre ökat också i Finland. Barkborrarnas livsbetingelser förbättras när klimatet blir varmare. Hos oss har skadorna tills vidare varit lokala, men för enskilda skogsägare kan deras ekonomiska betydelse också vara betydande.

På grund av klimatförändringen har risken för omfattande skador förorsakade av granbarkborre ökat också i Finland. Barkborrarnas livsbetingelser förbättras när klimatet blir varmare. Hos oss har skadorna tills vidare varit lokala, men för enskilda skogsägare kan deras ekonomiska betydelse också vara betydande.

I Finland förpliktar lagen om bekämpande av skogsskador till att bärga färskt och obarkat barrträdsvirke från skogen inom utsatt tid. Också stormfällda träd ska bärgas från skogen, om deras volym överskrider 10 kubikmeter per hektar.

Lag om bekämpande av skogsskador förutsätter att obarkat granvirke i södra Finlands A-område ska transporteras bort från mellanlager före 15.7, i mellersta Finlands B-område före 24.7 och i norra Finlands C-område före 15.8.

Lagen förebygger skador, så det är skäl att ta föreskrifterna på allvar. Underlåtenhet att följa skyldigheterna kan i värsta fall leda till ersättningsskyldighet om man kan påvisa, att barkborrarna spridit sig från ett visst bestånd.

Klimatförändringen förbättrar barkborrarnas livsbetingelser

Klimatförändringen gör att väderleken i Finland blir gynnsammare för granbarkborre. Torra och heta somrar stressar träden och tjälfria vintrar utsätter särskilt granen som har ett ytligt rotsystem för stormskador.

Klimatförändringen kan dock förbättra livsbetingelserna också för granbarkborrens naturliga fiender. Myrbaggen är en av granbarkborrens naturliga fiender och den lever i rottorra granar. Det lönar sig att lämna kvar enskilda granar som har torkat stående. De naturliga fienderna räcker dock inte ensamma till för att bekämpa barkborren, utan epidemin avstannar först då granbarkborrarnas mat tar slut.

Under de senaste åren har skogarna i huvudsak förnyats med gran i Finland. På grund av risken för granbarkborrar borde man inte plantera gran på alltför karga marker. Blandskog kan däremot skydda granen mot barkborrens angrepp. I blandskog är granarnas inbördes avstånd större än i rena granbestånd, varför barkborren har svårare att hitta sitt mål.

Identifikationen av granbarkborreangrepp

  • Identifikationen av granbarkborreangrepp lyckas bäst i början av juni. Då lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid granarnas nedre delar och söka efter små, runda hål och kaffebruna spånor.
  • Utsatta platser är till exempel solexponerade skogskanter intill förnyelseytor, där träden lider av ljusstress.
  • Också gamla granbestånd i dåligt skick är riskobjekt, så det lönar sig att allvarligt överväga att förnya dem.
  • Skicket på granarnas toppar och kronor är en bra mätare för bedömning av granbarkborrerisken. Om årsskotten är friska och barrskruden tät, är det ingen fara.

Foton: Luke

Bruna spånor vid roten och bark som lossnar vittnar om att barkborren har slagit till.
Granbarkborrens gångsystem.