Barkborren – ett växande problem

Barkborrens skador kan dra fram med fart i gamla eller försvagade granbestånd. Heta och torra somrar ökar risken för granbarkborreskador.
  • Bloggar
  • |
  • |
  • Hållbar skogsvård
Skogsvårdschef

Enligt Finlands skogscentral avverkades mera skog på grund av granbarkborre under 2022 än någonsin tidigare under statistikföringsperioden. I Naturresursinstitutets (Luke) uppföljning förekommer barkborre mera allmänt än tidigare i södra Finland och den har ökat även i norr.

Barkborren är inte ännu ett akut problem med undantas för sydöstra Finland. Den är dock ett växande problem som skogsägarna bör vara medvetna om.

Ökningen av barkborreskador förklaras av både klimatförändring och den stora andelen gran. Förändringen är gynnsam för barkborren, men inte för granen.

Barkborren svärmar på våren då temperaturen klättrar över 18 grader. Ju varmare sommaren är, desto sannolikare är det att barkborren hinner bilda två generationer under en växtperiod.

Granen har ett ytligt rotsystem, vilket gör den känslig för hetta och torka. Situationen försämras då gran har odlats på fel bonitet. I bestånd med endast ett trädslag framskrider skadan utan hinder.

Friska granar kan skydda sig mot barkborren med sin kåda. Risken är därför förhöjd i bestånd, där trädens motståndskraft har försvagats. Riskobjekt är till exempel områden med vindfällen eller stormskador, bestånd mot avverkningar, solexponerade sluttningar samt kantzoner mot vägar, diken och ellinjer. Granbestånd som har försvagats av röta är också utsatta för barkborreangrepp.

Skogsvård som utförs vid rätt tid upprätthåller skogens livskraft. En försenad andra gallring ökar däremot risken för barkborreskador. Om ett granbestånd är äldre än 50 år, lönar det sig att noggrant överväga det vettiga i att utföra en andra gallring.

Ju äldre ett granbestånd är, desto sannolikare är också skadorna.
Granbarkborrens skador kan framskrida med fart. Under varma somrar krävs kontinuerlig uppföljning. Man kan följa med granbarkborresituationen till exempel i Metsä Groups Metsäverkko.

En begynnande barkborreskada ska stoppas i tid. Enstaka döda träd kan lämnas kvar i skogen medan man följer med hur situationen utvecklas. Om de döda träden finns i grupper och på flera ställen, ska man noggrant följa med situationen.

Om de skadade träden utgör mera än 10 kubikmeter per hektar, dvs. cirka 20 stammar eller flera, ska de avlägsnas från skogen inom den tid som föreskrivs i skogsskadelagen. Döda träd kan lämnas kvar i skogen.

Många är rädda för att lämna kvar döda träd, men de ökar inte skaderisken, utan de fungerar som livsmiljö för granbarkborrens naturliga fiender.

Då man planerar förnyelse av bestånd som har utsatts för barkborreangrepp, ska man undvika förnyelse med enbart gran om det är möjligt.

Skogsvårdschef
Tiina har arbetat i Metsä Group sedan 2020. Hon har tidigare arbetat som forskare. I sin uppgift som skogsvårdschef ansvarar hon i Metsä Group för skogsvården och dess utveckling nationellt. Dessutom deltar hon i flera forskningsprojekt och intressentgrupper. Tiina tillbringar sin fritid i skogen med familjen, orientering och scoutverksamhet.

Granbarkborre, Ips typographus

  • Liten, mörk barkborre
  • Förökar sig under granens bark
    Larverna äter floem
  • Då larvernas gnag sträcker sig runt stammen, torkar trädet och dör
  • Plågar äldre granbestånd
  • En begynnande skada identifieras av hål i barken och kådflöde. På stammarna kan finnas bruna spånor.
  • Vid långt hunna skador lossnar barken från stammarna
  • Skogscentralens granbarkborreguide ger mera information