Konventionellt har man i ekonomiskogar gett som råd att koncentrera sig på odling av tall och gran samt röja bort lövträden redan tidigt, så att skogen ska producera så mycket värdefull stock som möjligt.
Under senare tid har tanken på blandbestånd, där man tillåter lövträd utöver gran och tall vunnit allt mera terräng.
”På karga boniteter lönar det sig fortfarande att eftersträva rena tallbestånd. På bördigare boniteter lönar det sig att tänka efter lite grann. Numera försöker man förnya dessa med gran, även om det skulle löna sig att överväga flera trädslag antingen som små figurer eller som blandbestånd”, säger Lukes specialforskare Saija Huuskonen.
Flera trädslag leder till en mångsidigare ytvegetation och därmed mångsidigare flora och fauna på alla sätt. Det finns till exempel ett bredare utbud av matsvamp.
Blandbestånd kan också motiveras av ekonomiska orsaker.
”Klimatförändringen gör att granens skadegörare så som barkborre och rotröta sprider sig snabbare. Om det finns också andra träd än granar i beståndet, sprider sig inte skadegörarna lika snabbt.”
Huuskonen påpekar att man inte ännu vet hur snabbt klimatet förändras och vilka trädslag det finns efterfrågan för om 50 år.
”Nu är granen värdefullast och björk odlas i mycket liten omfattning. I framtiden kan behovet vara ett annat och därför är det bra att ha flera olika trädslag i skogen.”
I nuvarande klimatförhållanden producerar rena granbestånd mera virke än blandbestånd av gran och björk. Björk växer snabbt och når avverkningsmognad snabbare än gran, men den behöver mera utrymme än gran. Inslag av björk har enligt forskningen oftast en negativ effekt på trädbeståndets totalvolym och i bästa fall neutral.
Då granen idag betingar ett högre pris, avkastar granbestånd mera pengar.
I blandbestånd är det fråga om på vilket sätt vi hanterar kommande skaderisker och överraskningar som klimatförändringen för med sig. Dessutom en fråga om huruvida vi i skogsbruket vill betona också andra värden än största möjliga avkastning.
”Med dagens prisförhållanden är rena granbestånd det ekonomiskt mest lönsamma alternativet, men granens skaderisk ökar med klimatförändringen. Blandbestånd kan vara ett mera lönsamt alternativ om det minskar skaderisken och på det sättet tryggar skogens livskraft och kolbindning”, summerar Huuskonen.
Blandbestånd uppstår naturligt
Hur ska man då få till stånd ett blandbestånd?
”Ur mångfaldssynpunkt är grova aspar och sälgar de viktigaste träden. Ur ekonomisk synpunkt är vårtbjörken nummet ett, då den växer klart snabbast av våra lövträd.”
I regel uppstår ett inslag av lövträd på naturlig väg i plantbestånd av barrträd. Lövträd sprider sig lätt och växer snabbt, så det kommer av dem på naturlig väg bland barrträdsplantorna.
Ett bra blandbestånd uppstår då man i samband med tidig röjning av granbestånd i fem års ålder och plantskogsgallringen i tio års ålder lämnar kvar lövträd.
”Det lönar sig att lämna björkar med frisk krona som är högst lika långa som granarna och röja tillräckligt mycket utrymme åt dem. Vårtbjörken behöver mera utrymme än granen”, säger Huuskonen.
”Ur mångfaldssynpunkt kan man lämna även andra lövträd i luckorna. En bra tumregel är att lämna kvar av alla trädslag som förekommer i plantbeståndet.”
Blandbeståndet ska bevaras också vid förstagallringen som utförs i cirka 30 års ålder i granbestånd.
I början växer björken snabbare: Granens, vårtbjörkens och glasbjörkens längdtillväxt
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 4/2023.
Text Antti Kivimäki
Foto Metsä Group