Klimatförändringen ökar skogsskadorna i Finland.

”Våra skogar har under lång tid fått leva i skyddade förhållanden. Därför är de flesta förändringar tyvärr en förändring till det sämre och risken för skogsskador ökar”, säger Naturresursinstitutets forskare Juha Honkaniemi.

Klimatförändringen förväntas öka den totala regnmängden i Finland. Träden behöver vatten, med regnökningen faller under fel tid på året, dvs. på vintern. I vattenmättad mark välter träden också lättare under vinterstormarna. Tjälen har tidigare bundit rötterna vid marken under vintern, men detta skydd försvagas då klimatet blir varmare.

”Enligt prognoserna kommer vindarna eller stormarna inte att förändras i betydande grad, men på grund av förändringarna i jorden kommer träden att vara känsligare för stormar än tidigare.”

I stället för hårda köldperioden kommer temperaturen under kommande vintrar sannolikt att såga kring nollstrecket. Det betyder tung snö eller slask som fastnar på trädens grenar och fryser fast. Träden skadas och kan välta.

”Snöskador är redan nu den mest betydande orsaken till skogsskador och under de kommande årtiondena kommer snöskadorna att öka. Dock är det så, att om klimatet fortsätter att bli varmare, så minskar snön också till slut.”

Allt påverkar allt

”I fråga om skogsskador påverkar saker varandra indirekt. Allt påverkar allt”, säger Honkaniemi.

Somrarna förutspås bli torrare, vilket begränsar trädens tillväxt. Torkan stressar också träden och de är inte lika beständiga mot insektsskador. Det varmare klimatet ökar å sin sida antalet insekter och deras aktivitet.

I fråga om svampsjukdomar drar Honkaniemi inte några entydiga slutsatser. En del svampar är vinnare, andra är förlorare.

Vår mest betydande svampsjukdom rottickan producerar sporer och sprider sig med hjälp av mycel då temperatur är över nollan. Den drar nytta av klimatförändringen, men klimatförändringen främjar inte dess spridning till nya områden.

”Rottickans sporer sprider sig till beståndet via stubbarnas ytor. Svampen förekommer mest där skogsbruket har sin längsta historia, dvs. i södra Finland och på västkusten i höjd med Vasa. Spridningen är långsam, eftersom sporerna sprider sig endast några hundra meter åt gången”, berättar Honkaniemi.

Skogens struktur förhindrar bränder

Klimatuppvärmningen gör det lättare för invasiva och främmande arter att komma till de finländska skogarna, men Honkaniemi anser att deras inverkan på våra huvudträdslag är liten.

Rådjur och vitsvanshjort kan nog ha stor inverkan på trädbeståndet, men hjortdjursstammarnas storlek i Finland är mera en följd av jaktpolitik än klimatförhållanden.

I Sverige förorsakade skogsbränder stora skador 2018. I Finland har sådana tillsvidare gått att undvika.

”I Finland hejdas skogsbränderna av det täta skogsbilsnätverket, effektiv övervakning och skogarnas splittrade struktur, dvs. det finns mindre områden sammanhängande skog på mindre områden än i Sverige”, säger Honkaniemi.

”Sannolikt kommer torkan att öka skogsbrändernas omfattning i någon mån också i Finland i framtiden.”

Många skogsbestånd växer mera

Klimatförändringen har inte enbart negativa effekter för skogsägarna. Klimatförändringens huvudmekanismer ökar nämligen tillväxten. Uppvärmningen gör att växtperioden blir längre och den förhöjda koldioxidnivån effektiverar assimilationen.

”I de nordliga barrskogarna blir ofta den tillgängliga mängden kväve i jordmånen en flaskhals för tillväxten. Träden kan av den orsaken inte nödvändigtvis utnyttja den ökande koldioxidmängden”, påpekar Honkaniemi.

Det är svårt att uppskatta nettoeffekten av negativa och positiva effekter. I Luke försöker man inom flera projekt göra modeller av skogsskadorna så att man samtidigt beaktar den allmänna effekten av ökande skogstillväxt.

Honkaniemi påminner om att det i modellerna är fråga om generaliseringar och hela landet.

”För enskilda skogsägare är det också fråga om tur. För flera kan skogen växa bättre än förr, men där skadorna slår till, kan det bli fråga om stora skador.”

Text Antti Kivimäki
Foto Vastavalo/Vesa Greis

Texten är en förkortning av en artikel som ingick i Metsä Groupin Viesti 1/2023.