Vid gallringar avlägsnar man träd av dålig kvalitet och tillväxt, varvid kvalitetsträden får bättre utrymme att växa. Träden fortsätter att växa och samtidigt binda kol och tillväxten riktas till de bästa trädindividerna, vilka snabbare når stockdimensioner.
Särskilt i fråga om förstagallringar lönar det sig inte att vara för sent ute, eftersom störbildning och förminskade kronor gör att träden växer dåligt, reagerar långsamt på gallring och är utsatta för skador. Den tidsmässiga placeringen av följande gallringar är inte lika viktig som för förstagallringen, utan den påverkas mera av beståndets historia och skogsägarens målsättningar.
Höggallring lämpas sig för skötta objekt
Höggallring innebär att man avlägsnar de största härskande stammarna samt sjuka och felaktiga träd från skogsfiguren. Kvar lämnas medhärskande stammar av god kvalitet, vilka får utrymme att växa till sig. Vid höggallring förlängs beståndsfigurens omloppstid med 5-15 år, varvid beståndet hinner binda mera kol.
Höggallring är inte ett ekonomiskt dåligt alternativ för skogsägaren, eftersom den ger större virkesförsäljningsinkomster omedelbart och enligt forskningen får man den största sammanlagda virkesförsäljningsinkomsten under omloppstiden, då man väljer höggallring som sista gallringsform. Höggallring lämpas sig endast för skötta objekt, på vilka det finns träd av god kvalitet som kan lämnas att växa i 5–15 år.