Före sommarsemestern letade jag efter terrängobjekt för höstens evenemang, och då besökte jag Naturresursinstitutets försöksområde för beståndsbehandling i Birkaland. En snart 40-år lång försöksserie visade på ett ypperligt sätt gallringens betydelse vid beståndsvård trädskiktsvis. Där det på de obehandlade försöksrutorna fanns avbrutna och nedfallna träd och träd med uppkörda kronor, susade vinden i ståtliga furor på de försöksrutor där man utfört gallringen i rätt tid.
Skogsvård är en kedja av åtgärder där tidigare åtgärder – eller avsaknad av åtgärder – alltid påverkar skogens nästa tillväxtskede. Därför bör gallringen inte enbart ses som avlägsnande av träd, utan som utveckling av det framtida beståndet. Vid gallring tas en del av träden bort för att ge mer utrymme för de återstående träden att växa. Genom att minska konkurrensen mellan träden förbättras tillgången till ljus, näringsämnen och vatten för de kvarvarande träden. Det större växtutrymmet förbättrar beståndets livskraft, något som är särskilt viktigt med tanke på klimatförändringen.
Gallring påskyndar tillväxten av värdefullt stockvirke
De flesta av de avverkningar som utförs i våra skogar är gallringar. Förstagallringen är den första åtgärden vid beståndsvård trädskiktsvis som ger skogsägaren inkomster. Förstagallringen bör dock snarare ses som en skogsvårdande avverkning som har långtgående effekter. Därför är det viktigt att förstagallringen görs i tid, så att trädkronorna inte blir för små på grund av konkurrensen. Vid förstagallringen blir utfallet främst massaved. Även om inkomsterna från förstagallringen bara utgör en mindre andel av inkomsterna under hela omloppstiden, har en förstagallring som utförs vid rätt tidpunkt en avgörande betydelse för trädbeståndets utveckling och skogsägarens framtida intäkter från virkesförsäljning.
Gallringar ger råvaror till många produkter inom bioekonomin, produkter som kan ersätta material som baserar sig på fossila råvaror. Även om ett ogallrat bestånd kunde producera en större virkesvolym, skulle en del av virkesförrådet gå förlorat i form av naturlig avgång på grund av konkurrensen. Efter en gallring finns det färre träd per hektar, men den snabbare diametertillväxten gör att de snabbare utvecklas till värdefulla stockstammar. På så sätt ökar värdet på träden som blir kvar i skogen inför kommande avverkningar. Dessutom bevaras kolet i virket och i de långlivade träprodukter som tillverkas av grovt virke, till exempel byggmaterial. Där lagras kolet årtionden eller till och med århundraden, samtidigt som det bidrar till att stävja klimatförändringen.
Skogsägaren kan genom sina egna val påverka skogens framtid – inte bara ekonomiskt utan även ekologiskt. Vid gallringar, precis som i andra skeden av skogsvården, är det viktigt att beakta mångfalden. Därför är det viktigt att vid gallring till exempel lämna lövträd som får stå kvar under återstoden av omloppstiden, att producera dödvedskontinuitet i form av konstgjorda högstubbar, samt att lämna en del av träden som naturvårdsträd som inte avverkas ens vid slutavverkningen. Metsä Groups egen Metsä Group Plus är en praktisk skötselmodell som resulterar i större hänsyn till mångfalden även i gallringsskedet.
Mitt sommarbesök i Birkaland visade konkret hur stor inverkan en gallring som utförs vid rätt tidpunkt har på skogens utveckling. Gallring är en investering för framtiden – både med tanke på skogens hälsa och den ekonomiska avkastningen. När gallringen utförs i tid och med hänsyn till mångfalden, skapar den en grund för en skog som är livskraftig och som genererar inkomster och värde också för kommande generationer.