Anslutningen till FSC®-certifikatet kom första gången till tals i samband med en virkesaffär, då Ilkka Hautaviita sa till Metsä Groups skogsexpert Ari Viitikko att han redan under en längre tid hade funderat på att ansluta sig till certifikatet.
Hautaviitas hemgård finns i Karijoki, i de södra delarna av landskapet Södra Österbotten. Gården har specialiserat sig på potatisodling, men skogsbruket utgör en betydande andel av omsättningen.
”Skogarna är renodlade ekonomiskogar, men deras användning styrs också av andra värden än pengar”, säger Hautaviita.
Skogsstrukturen på fastigheten är mångsidig. Fördelningen av utvecklingsklasser är jämn och det finns många olika växtplatser. Dikade tallmyrar som förändrats till torvmoar är typiska. Dikningsverksamheten var som intensivast under 1960–1980-talen då Hautaviitas farfar ägde gården.
FSC-certifikatet förutsätter att minst fem procent av skogsmarken lämnas ytter om skogsbruk. Dessutom ska ytterligare fem procent behandlas genom kontinuitetsskogsbruksmetoder eller avverkningar som stöder mångfalden.
Objekt som lämnas ytter om skogsbruk hittades enkelt på gamla dikningsområden. Sådana objekt, där tillväxten trots dikning fortfarande är svag får utvecklas mot naturtillstånd.
De kontinuitetsskogar som FSC förutsätter finns i strandskogarna på Hautaviitas fastighet. FSC förutsätter skyddszoner längs vattendragen och på dessa är kontinuitetsskogsbruksmetoder till en del tillåtna. Skyddszonerna räknas också in i den areal som omfattas av begränsad användning.
De naturobjekt som FSC förutsätter att lämnas ytter om skogsbruket var enkla att hitta i Hautaviitas skog.
”På fastigheter där det finns vattendrag eller dikade torvmarker är det sannolikt lätt att hitta objekt. Dessa objekt drar också störst nytta av skyddet”, säger Hautaviita.
Utöver skyddet förutsätter FSC att man lämnar naturvårdsträd och död ved i skogen. Som naturvårdsträd lämnas i första hand sådana träd som är viktiga för mångfalden, så som tidigare bevarade naturvårdsträd, hål- och boträd samt ädla lövträd. Med undantag för färska skogsskador ska all död ved framledes lämnas i skogen för att det ska bildas död ved i skogen, då den är viktig för flera skogsarter.
Hautaviita och Viitikko inventerade tillsammans de objekt som skyddas helt och de som delvis lämnas ytter om skogsbruk. Viitikko ansvarade också för ansökan om FSC-certifikatet och processen tog allt som allt några veckor.
”Efter den inledande planeringen har FSC-certifieringen inte sysselsatt mig alls”, berättar Hautaviita.
Det finns en efterfrågan på FSC-virke
Efterfrågan på FSC-certifierade produkter ökar hela tiden på marknaden. Skogsägaren får ett FSC-tillägg för varje kubikmeter FSC-certifierat virke.
Bättre rotpris, säker efterfrågan och kunskapen om att den finländska skogsindustrin behöver FSC-certifierat virke fick ursprungligen Hautaviita att bli intresserad av FSC-certifiering.
”I potatisbranschen har jag lärt mig att verksamheten också måste beakta kundernas behov. Jag anser att skogsägarna i större omfattning borde tänka på vilka slutprodukter deras träråvara bäst lämpar sig för och på vilket sätt råvaran bäst gagnar skogsindustrin och hela samhället”, säger Hautaviita.
FSC-C111942
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 3/2023.
Text Maria Latokartano
Foto Krista Luoma