Antti Jäärni bor i Simo och har som ett av sina tidigaste skogsminnen när han var 4 år gammal och sådde en ett kalhygge med sin pappa och bror. Pappan gjorde markberedningsfläckar, brodern Pertti sådde, och Antti hade till uppgift att dra en fåra i marken med en pinne, dit fröna sedan såddes.
”Min pappa tog mig med ut i skogen redan som liten. Jag var nu bara så jäkla intresserad av skogen”, säger han och skrattar.
När han sedan blev äldre fick han en egen såg. I åttonde klass röjde han upp efter stormen Mauri. Under vardagarna jobbade han i egen skog, under helgerna i andras. Framåt julen var han så trött att han somnade i skolan mitt under en lektion.
”Det blev ett besök på rektorns kansli.”
Det var mycket arbete på kolonisationslägenheten som hade byggts upp från noll, och pappa lät mig jobba. Man fick alltid försöka och på så sätt lära sej i jobbet.
"Det skapade den självtillit som behövs i en växande människas liv och gav också förståelse för att mycket i livet till stor del hänger på en själv. Jag tror att det här hade långtgående konsekvenser för mitt liv som företagare. Skogen blev ett jobb, en hobby och en livsstil, också för min blivande familj.”
Jäärni har alltid vetat att kontorsarbete och klockkort inte lämpar sig för honom.
”Bara tanken på det skapar ångest. Jag skulle nog sjunka in i en depression om jag måste jobba med sådant.”
Lyckligtvis har det inte blivit behov av något kontorsjobb, eftersom det har funnits tillräckligt med arbete i skogen.
År 2019 köpte Jäärni en egen skogsmaskin. Pro Silvas 14-tons, fyrhjuliga skördare har en 9,5-meter lång bom och Keslas skördaraggregat.
”Det är en smidig maskin som är lätt att underhålla. Med den avverkar jag både i mina egna och andras skogar.”
Arbetssäkerheten blir bättre om man har en lugn arbetstakt och ser till att hålla sig koncentrerad
Dagen i skogen brukar gå ungefär så här. Arbetet inleds runt nio, och den första servicepausen hålls 3,5 till 4 timmar senare. Då smörjer Jäärni skördaraggregatet och tar samtidigt litet frisk luft. Sedan återgår han till själva avverkningarbetet.
Han arbetar måttligt långa dagar eftersom det är farligt att bli trött vid arbete av det här slaget som kräver ständig uppmärksamhet.
”De sista två timmarna på dagen är de värsta. När man blir trött börjar tankarna vandra. Då kan det lätt hända att det inträffar en olycka.”
Bytet av sågkedja är et bra exempel på ett riskfyllt arbete.
”Då har jag alltid handskarna på. Annars kan det bli skärsår på händerna.”
Arbetssäkerheten blir bättre om man har en lugn arbetstakt och ser till att hålla sig koncentrerad. Jäärni spelar nog musik i hytten, men svarar inte på telefonsamtal under själva arbetet.
”Om någon ringer så lägger jag ned aggregatet på marken. Först sedan svarar jag.”
Jäärni har klarat sig undan allvarliga arbetsolyckor. Den enda olycka han hade var för fyra år sedan när de våta handskarna tappade greppet, och locket till verktygslådan föll på hans långfinger.
”Det krävde nio stygn, men fingret blev i skick.”
Jäärni tycker att framtiden ser ljus ut för skogssektorn. Metsä Groups nya bioproduktfabrik i Kemi skapar tilltro till att industrin hålls livskraftig och det kommer att finnas tillräckligt med arbete.
”Särskilt i glesbygden sysselsätter skogssektorn många människor.”
I slutet av dagen, när maskinen är parkerad och det är fyr i strandbastun, sitter Jäärni ofta på terrassen, tittar på skogen runtomkring och lyssnar till Simo-älven som flyter förbi i närheten.
”Det känns som om man lever i världens centrum. Det är allt man behöver för ett gott liv.”
Anttis tips för tryggt skogsarbete:
- Ordentlig skyddsutrustning: Hjälm med visir, sågskyddsbyxor och halksäkra skor.
- Tålamod och lugn arbetstakt framför allt. Fokusera på det du gör.
- Var inte en arbetshjälte som alltid ska överträffar dig själv; ”Det är ingen vits att håsa med att komma i graven”.
Text Maria Latokartano
Foto Nina Susi
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 2/2025