Gallring är en mångfacetterad fråga som skogsägaren får lov att ta ställning till om och om igen. Gallring lönar sig ekonomiskt eftersom en gallrad skog snabbare producerar grov stock som ger det bästa kubikmeterpriset.
”Om skogsägaren eftersträvar ett ekonomiskt resultat lönar det sig att gallra skogen. Man kan överväga att inte gallra om man har klart uttalade andra mål, till exempel beträffande landskapet i närheten av sommarstugan", säger Harri Mäkinen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet.
Redan i samband med plantskogsvården avlägsnas konkurrerande plantor runt de plantor som man vill satsa på, så att de inte växer sämre för att de skuggas eller råkar ut för rotkonkurrens med lövträd. Den första gallringen av plantorna sker i form av en slyröjning som utförs cirka fem år efter att plantorna planterats, då de planterade barrträden är cirka en meter höga. Vid slyröjningen avlägsnas lövsly samt tydligt förvuxna träd. Nuförtiden rekommenderar man att cirka 10–30 procent lövträd lämnas kvar bland barrträden för att bevara mångfalden och utgöra ett skydd mot skadegörare.
Efter slyröjningen behövs vanligen ännu plantskogsröjning efter 5-10 år, eftersom lövträden skjuter nya stubbskott som igen börjar skugga de planterade barrträden.
”I plantskogsskedet lönar det sig att fundera på hur man önskar att skogen ska se ut om något decennium då plantorna har vuxit upp till stora träd. För björkens del lönar det sig att lämna sådana plantor som uppkommit ur frö men röja bort stubbskotten, eftersom de är känsligare för röta.”
Plantskogsvården utgör en ren kostnadspost för skogsägaren, men den en viktig satsning med tanke på framtiden.
Förstagallring siktar på kvalitet
Förstagallringen är den första gallringsåtgärden där skogsägaren redan kan få en liten försäljningsinkomst. Den utförs när de flesta träd har nått upp till ca 13-16 meters höjd. För barrträdens del inträffar det här i södra Finland vid cirka 30 års ålder, för björk något tidigare.
I barrträdsdominerade skogar eftersträvar man att lämna kvar cirka 900–1200 stammar per hektar, på bördiga ståndorter fler än på karga. I en vårtbjörksdominerad skog är den rekommenderade stamtätheten efter förstagallring bara 700–800 stammar per hektar.
Förstagallringen kan enligt Mäkinen utföras som kvalitetsgallring, särskilt i tallbestånd. Då avlägsnar man förutom de minsta träden också storvuxna ”kvistvargar” och skapar utrymme för något mindre träd med klenare kvistar.
Beståndets kvalitet kan optimeras genom gallringsavverkningar. Ett träd ska ha tillräckligt med utrymme och näring för att växa, men varje träd ska behöva kämpa litet för en plats i solen så att tillväxten i första hand styrs uppåt.
Andra gallringen ger betydande försäljningsinkomst
Den andra gallringen görs 15-20 år efter förstagallringen. I granskog är gallringsintervallet vanligen kortare än i tallskog.
Vid andra gallringen använder man grundytan som mått för att bedöma hur stor andel av trädstammarna som ska lämnas kvar. Grundytan utgörs av stammarnas sammanlagda tvärsnittsarea på brösthöjd. Andra gallringen ger vanligen vid sidan av massaved också stock, vilket ger skogsägaren en betydande försäljningsinkomst. Huvudfokus ska ändå ligga på kvaliteten och tätheten hos det bestånd som lämnas kvar att växa. Friska träd av hög kvalitet lämnas att stå och ges tillräckligt med växtutrymme så att de kan utvecklas till grova stockstammar.
I äldre bestånd är gallringstidpunkten betydligt mer flexibel än i ungskogar. Vid tredje gallringen har man redan sikte på slutavverkningen som är på kommande och optimerar tillväxten i den här sista fasen av beståndsutvecklingen. En tredje gallring är inte alltid nödvändig, utan nyttan av en sådan måste bedömas från fall till fall. Särskilt i tallbestånd blir det ofta aktuellt med en tredje gallring.
Vad händer med gallringsrekommendationerna när klimatet blir varmare?
Gallringens inverkan på skogarnas tillväxt följs upp genom Naturresursinstitutets försök runt om i Finland. De rekommendationer för gallringsavverkning som den statsägda skogsvårdsorganisationen Tapio tagit fram i samarbete mad andra organisationer bygger delvis på just den här forskningen.
Vi har i regel god kunskap on hur virkesproduktion bedrivs i likåldriga bestånd med ett enda trädslag. På senare år har det uppstått ett större intresse också för kontinuerlig beståndsvård, samtidigt som blandbestånd blivit mer populära. Inom skogsforskningen läggs nu stor vikt vid de här nya skogsvårdsmetoderna. Vi får ändå vänta på mer exakta forskningsrön när det gäller det optimala gallringsprogrammet i blandskogar, eftersom skogen växer långsamt och det inte gjordes några omfattande försök med blandskog under nittonhundratalet.
Samtidigt blir klimatet varmare, så de gamla visdomarna om gallring sätts på prov. Mäkinen tror ändå inte att klimatförändringen kommer att förändra gallringsrekommendationerna i någon större utsträckning.
"Den största tillväxtbegränsande faktorn i Finland är temperaturen. När klimatet blir varmare accelererar tillväxten och gallringsintervallen kan bli något tätare. Beslutet om tidpunkten för gallringen fattas ändå alltid genom att titta på skogen och inte i kalendern", säger Mäkinen.
Om man vill öka skogarnas kolbindning för att bromsa klimatförändringen, lönar det sig att hålla bestånden tätare än idag. Visserligen borde vi då också ha någon mekanism som erbjuder ersättning till skogsägaren för den här kolbindningen. Saken kompliceras emellertid av att stockträden också är de mest värdefulla, sett ur ett långsiktigt kollagringsperspektiv. Virket bevaras i byggnader i årtionden eller århundraden.
Evighetsfrågan vid gallringsavverkningar är att man aldrig når det teoretiska optimum. Beståndet blir litet för glest eller litet för tätt. Vilket är bättre?
"Det är ett tveeggat svärd. En för kraftig gallring minskar den totala tillväxten. Om gallringsstyrkan är för svag blir å andra sidan gallringsintervallet kortare. Ju oftare man kör i skogen med stora maskiner desto större är också riskerna för drivningsskador."
Text: Antti Kivimäki
Foto: Metsä Group
Texten är en förkortning av en artikel som ursprungligen publicerades i tidningen Metsä Groupin Viesti 4/2025.