Juha Karhus hemgård Koskelonniemi ligger i Rautalampi, nära gränsen till Vesanto. Gårdens skogar blev FSC-certifierade år 2020.
”Gården har gått i släkten i nästan 300 år och år 2009 köpte jag den tillsammans med min bror. Skogen ägs nu av en sammanslutning, och det blev på min lott att flytta hit."
Skogarna på Koskelonniemi har alltid varit i ekonomiskt bruk och brödernas mål var att även i fortsättningen satsa på hållbarheten, med tanke på såväl tillväxt, utvecklingsklasser som miljö.
"Skogsbruket är en viktig anledning till att det överhuvudtaget är möjligt att bo här i glesbygden", säger Karhu.
Före anslutningen till FSC fördjupade sig Karhu i hur den skiljer sig från PEFC-certifieringen och vad certifieringen i praktiken skulle innebära med tanke på skogsvård och avverkningar. En viktig del av utredningsarbetet var att kartlägga de områden som i fortsättningen skulle lämnas utanför skogsbruket eller särbehandlas.
På Koskelonniemi visade sig det här vara ganska okomplicerat.
Gården ligger på en udde och har en lång strandlinje. Dessutom har vi Kesimä kanal på gårdens marker och i närheten av den finns det stugägare. Det skulle aldrig falla mig in att kalhugga de områdena. FSC förutsatte kontinuerlig beståndsvård på vissa områden, vilket erbjöd ett naturligt sätt att sköta de här skogarna."
Metsä Groups expert på skogsnaturvård utarbetade ett förslag för gården om objekt som ska skyddas och objekt som ska särbehandlas. Förslaget presenterades och gicks igenom i Metsäverkko.
"Hela processen var mycket problemfri. I vårt fall var det sannolikt lättare än genomsnittet att hitta lämpliga objekt."
Karhu berättar att man också tänker ansöka om metka-stöd från Skogscentralen för områden som lämnas utanför aktivt skogsbruk.
"Vi har tänkt inrätta ett frivilligt naturskyddsområde på ön Valkamo och ansöka om miljöstöd för ett tidsbegränsat skydd."
På Koskelonniemi gård utförs avverkningar vart eller vartannat år. Nyligen genomfördes en avverkning i närheten av Kesimä kanal som följde principerna för kontinuerlig beståndsvård.
"Det lyckades bra. Spåren efter avverkningen syns knappt längre, utan området ser helt enkelt ut som en skog där det växer träd av olika storlekar."
FSC har visat sig vara ett bra val
Karhu upplever att FSC-certifieringen har gjort samarbetet med virkesuppköpare och skogsexperter mångsidigare.
"För en skogsägare ger certifieringen anledning att gå igenom åtgärderna i skogen noggrannare än tidigare. Samtidigt har tröskeln att ställa också dumma frågor blivit betydligt lägre."
Karhu anser att det är nödvändigt att få ett tilläggspris för FSC-virket.
"FSC begränsar användningen av skogen, vilket betyder att kostnaderna för certifieringen i praktiken betalas av skogsägaren. Med tanke på det kunde tillägget till och med vara högre än i dag."
Men han tycker också att FSC kan ge fördelar på längre sikt.
"Att öka andelen lövträd, ta hänsyn till mångfalden och planera åtgärderna noggrannare kan gynna skogsägaren bland annat i form av en mindre risk för skogsskador.”
Allt som allt har Karhus erfarenheter av FSC varit positiva.
"Jag tycker att det är en utmärkt lösning när det gäller samägda skogar. Man får tillgång till extern expertis och goda motiveringar för de åtgärder som ska vidtas."
Text Maria Latokartano
Foto Matias Honkamaa
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 2/2026.
FSC-C111942