Tanken att FSC-certifiera de egna skogarna var inte ny för Kalle Linkki. När Metsä Groups skogsexpert sedan frågade om han ville få reda på om gården skulle lämpa sig för FSC-systemet var det lätt att svara ja.
”FSC hade funnits i bakhuvudet i ett par år. Jag tror att det kommer att bli den dominerande certifieringen, och jag vill ligga i framkant”, berättar Linkki.
Linkkis gård i Sastamala har redan länge varit i släktens ägo. Kalle Linkki representerar den elfte generationen på sin mors sida och den tionde generationen på sin fars sida.
Linkki berättar att han länge varit en förespråkare för traditionell skogsvård. Det har till exempel varit viktigt för honom att skogsvårdsarbetena utförs i rätt tid och att man använder plantor av hög kvalitet vid skogsförnyelsen. Under de senaste åren har hans syn på skogsvård ändå breddats.
”Klimat- och naturperspektiven har blivit viktigare. Dels för att jag gillar att röra mig i naturen, vandra och sitta och njuta i vindskyddet vid en lägereld, dels för att jag i mina egna skogar har kunnat se problem orsakade av klimatförändringarna, bland annat barkborreskador. Ju mer man vet om klimatfrågor, desto mer vill man ta hänsyn till dem också i skogsvården.”
Hans sätt att tänka har också delvis påverkats av hans fru Niina Wunsch Linkki, för vilken skogens naturvärden är särskilt viktiga.
”Eftersom de betyder så mycket för oss har det kanske blivit att prata lite extra om dem”, skrattar hon.
En livskraftig skog också för kommande generationer
Kalle Linkki äger skogarna på släktgården, och dessutom äger Kalle och Niina skog tillsammans. De har från början varit överens om målen för skogsvården.
”Släktgården har en lång historia och vi har också barn, så det är viktigt att skogen hålls livskraftig också med tanke på dem.”
När det gäller FSC-certifieringen var det framför allt den permanent skyddade arealen som krävs som Kalle funderade mest på i förväg. FSC kräver att fem procent av marken på lägenheten omfattas av permanent skydd.
”Det var spännande att se om vi skulle hitta lämpliga områden, eftersom skogen tidigare hade skötts uteslutande som ekonomiskog.”
Metsä Groups expert inom skogsnaturvård utarbetade ett utkast till en ny skogsbruksplan för Kalle och Niina. I planen specificerades både de områden som skulle omfattas av permanent skydd och de områden som skulle specialbehandlas. Till dem hör bland annat bestånd där man bedriver kontinuerlig beståndsvård samt bestånd där inslaget av lövträd är stort.
”Hela processen var smidig och vi kunde också själva till exempel föreslå bestånd som kunde skyddas”, berättar Kalle.
En sak som underlättade arbetet med att få ihop skyddsarealen var att man kunde beakta både de skogar som paret äger gemensamt och de som Kalle äger själv.
”Det räckte alltså att fem procent av den totala arealen var skyddad, inte att fem procent av mina skogar och fem procent av de gemensamma skogarna var skyddade”, säger Kalle.
Till det permanent skyddade området hör till exempel en naturlig torvmark där det växer över hundra år gamla tallar som är tvinvuxna på grund av den karga marken. En annan figur som ska skyddas är en variationsrik helhet bestående av torvmark, lövskog med granunderväxt, och olikåldrig skog varav en del är förnyelsemogen.
”I det beståndet hittar man faktiskt hela skogens mångfald”, säger Kalle.
Som specialobjekt valde man ut nyligen gallrade gamla blandskogar med tät underväxt samt vårtbjörksbestånd. De kommer framöver att skötas genom kontinuerlig beståndsvård där lövträdsdominansen bibehålls.
När de först fick utkastet till plan gick Kalle och Niina igenom det tillsammans. Båda tyckte att förslaget i stora drag verkade fungera. Bara en ändring behövde göras.
”I den ursprungliga planen föreslogs en björkskog som skyddsområde, där jag ympade in sprängticka för 5–6 år sedan. På grund av ympningen är den inte lämplig som skyddsobjekt, så den byts ut mot ett annat område”, berättar Kalle.
Mer kontinuerlig beståndsvård
Kalle bedömer att kontinuerlig beståndsvård kommer att tas i bruk på fler skogsfigurer än tidigare till följd av FSC-certifieringen.
”Vi har diskuterat det tidigare också, men vi har ansett att det inte riktigt finns några lämpliga områden. Nu måste vi fundera noggrannare än tidigare på om kontinuerlig beståndsvård eller luckhuggning kunde lämpa sig i något av bestånden”, säger Kalle.
”Vi har några figurer med flerskiktat bestånd. Där kan man till exempel gradvis övergå till kontinuerlig beståndsvård”, tillägger Niina.
Det finns en efterfrågan på FSC-certifierat virke, eftersom många slutkunder kräver det och Metsä Group betalar ett FSC-tillägg för FSC-certifierat virke. Kalle och Niina fattade ändå inte beslutet av ekonomiska skäl.
”Ekonomin var en del av beslutsprocessen, men spelade ingen avgörande roll. Vi har inga ekonomiska förväntningar när det gäller FSC. Det viktigaste är att det leder till en mer klimatsmart skogsvård”, säger Kalle.
Om man är intresserad av FSC är det värt att sätta sig in i systemet, säger Kalle och Niina.
”För oss har det här varit en mycket smidig process. Vi har inte behövt fundera på det hela bara på egen hand.”
De ser med intresse fram emot vilka förändringar FSC kommer att medföra för skogarna på lång sikt.
”Den första förändringen kommer nog att synas i de bestånd som inte längre nyttjas för skogsbruk. Det ska bli spännande att vandra i skogen de kommande åren och med egna ögon se i vilken riktning den utvecklas”, säger Niina.
Text Maria Latokartano
Bilder Tomi Aho
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 3/2026.
Metsäliitto Osuuskuntas FSC-gruppcertifikatets logolicens: FSC-C111942