Under ett fältbesök kunde skogsexperten Ville Haavisto snabbt konstatera att skogen skulle passa bra som ett objekt för Metsä Group Plus: på en bördig torvmarksfigur växte ett grandominerat blandbestånd som närmade sig förnyelseåldern. Under de stora träden förekom riktigt med naturligt uppkomna plantor. Det här, kombinerat med ståndortstypen, gjorde att Haavisto kunde dra slutsatsen att naturlig förnyelse kunde lämpa sig bra på det här objektet.
Skogen ifråga ligger söder om Orivesi, vid väg 9, och tillhör en skogssammanslutning där Hannu Salminen är delägare. Haavisto föreslog för Salminen att man i stället för en förnyelseavverkning skulle genomföra en plockhuggning på ett cirka sju hektar stort område. Salminen tyckte att förslaget lät bra.
”Jag har rört mig i skogen i hela mitt liv och i yngre år också gjort mycket röjsågsarbete. Numera sätter åldern redan en del gränser för vad jag kan göra, men jag plockar fortfarande svamp och bär. Färska spår av avverkning sticker litet i ögonen och jag ville inte ha en stor kalhygge", berättar Salminen.
Målet är att öka mångfalden, livskraften och klimattåligheten
Salminen kände inte till skötselmodellen Metsä Group Plus på förhand. Haavisto gick igenom skötselmodellen med honom och samtidigt kom man överens om att man utöver plockhuggningen skulle utföra en cirka en hektar stor förnyelseavverkning.
Målet med skötselmodellen Metsä Group Plus är att öka skogens mångfald bland annat genom att lämna död ved och träd i olika åldrar och storlekar som erbjuder livsmiljöer för många växt- och djurarter.
”Vid förnyelseavverkning lämnas fler naturvårdsträd än vanligt i skogen, och vid förnyelse- och gallringsavverkning tillverkas fler högstubbar än vanligt. I skogen lämnas också skyddsbuskage, det vill säga täta grupper av underväxt och träd som ger skydd åt bland annat skogshönsfåglarna. Längs vattendragen lämnas skyddszoner som är bredare än normalt”, berättar Haavisto.
De här åtgärderna ökar inte bara mångfalden utan också skogens livskraft och klimattålighet.
Eftersom åtgärder som gynnar mångfalden kan leda till minskade avverkningsintäkter för skogsägaren, betalar Metsä Group en extra bonus för avverkningar som görs enligt den här skötselmodellen.
Tilläggsbonusen är samma typ av bonus som man får vid virkesaffärer eller köp av skogsvårdstjänster. Den kan användas för att betala skogsvårdsarbeten eller så betalas den ut till skogsägaren i samband med nästa virkesaffär.
"På det här objektet orsakade mångfaldsåtgärderna inte några större extra kostnader, eftersom där fanns lövträd av mindre ekonomiskt värde som man kunde lämna kvar i form av naturvårdsträdträd och högstubbar", berättar Haavisto.
Avverkningen lyckades väl
Avverkningarna genomfördes i februari och pågick i ungefär en och en halv vecka. Innan plockhuggningen på torvmarksobjektet gjorde en skogsarbetare en lätt förröjning.
Vid plockhuggningen togs främst äldre träd bort och på så sätt uppstod växtutrymme för mindre trädgrupper och underväxt. Samtidigt strävade man efter att bevara skogens blandskogskaraktär.
”Efter avverkningen uppvisar beståndet en större variation. Där finns stora träd, mindre träd samt luckor där det naturligt uppkomna plantbeståndet nu kan utvecklas”, berättar Haavisto.
Nästa avverkning blir aktuell om cirka 10–15 år.
På det hektarstora område som skulle förnyas lämnades två grupper av sparträd och skyddszoner längs ett vattendrag. På våren ska området högläggas, varefter skogsägaren planterar det med tall.
"Området består av moskog, så tall passar bra där", säger Salminen.
Både skogsägaren och skogsexperten är nöjda med avverkningen.
"Det är lite mer arbetskrävande att planera ett sådant här objekt än en vanlig avverkning, eftersom det finns fler saker man måste beakta", bedömer Haavisto.
"Det ser ut att ha gjorts ett bra jobb där", säger Salminen.
Text Maria Latokartano
Foto Tomi Aho
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 2/2026.