Programmet för ekologisk hållbarhet

Metsä Group förnyade under våren 2019 sina strategiska mål för hela koncernens ekologiska hållbarhet. Målen sträcker sig till 2030 och omfattar hela koncernens verksamhet och återspeglar sig till leveranskedjan. Bland målen för hållbar utveckling finns bland annat att öka skogarnas kolsänka och att trygga skogarnas mångfald. För att uppnå dessa målsättningar har Metsä Groups virkesanskaffning och skogstjänster planerat ett program för ekologisk hållbarhet. Programmet har också ett tredje centralt tema, nämligen att förbättra vattenskyddet i skogsarbeten. Nedan beskriver vi noggrannare genom vilka åtgärder vi förverkligar det ekologiska programmets mål i vårt praktiska arbete i finländska skogar.

Vi sparar sällsynta lövträd i virkesanskaffningen

I nya affärer som görs efter 1.6.2022 köper vi endast tall, gran, björk och asp som har en diameter på högst 40 cm. Grova aspar och andra sparsamt förekommenade lövträd, så som sälg, hägg, rönn och alarna lämnas kvar i skogen. De är nyckelarter, som många arter är beroende av,

Cirka 97 procent av virkesvolymen i Finlands skogar består av tall, gran och björk. Alla andra trädslag utgör sammanlagt tre procent, vilket innebär att det är viktigt för både bevarande av skogsnaturen och anpassning till klimatförändringen att vi kan bevara och öka andelen av dessa sparsamt förekommande trädslag.

Olika trädslag har sina egna arter som har specialiserat sig på dem och till exempel sälgen är en viktig växt för pollinerare då den blommar tidigt på våren. De träd som sparas bildar ett spektrum av trädslag som bevaras över omloppstiden och de främjar också uppkomsten av död ved i ekonomiskogarna. Läs mera i vår pressmeddelande.

Sälg blomstrar.

Vi rekommenderar i första hand naturhänsyn i lundar

Från 2022 och framåt kommer vi att gå igenom de lundar som finns i ägarmedlemmarnas skogar och intensifiera rådgivningen för skötseln av dem. I fråga om lundar som finns i ägarmedlemmarnas ekonomiskogar rekommenderar vi i första hand naturhänsyn och för de bästa objekten frivilligt skydd. Beslutet om behandlingen av skogen fattas alltid av skogsägaren.

Rekommendation om naturhänsyn innebär, att behandlingen av lundarna präglas av åtgärder som förbättrar mångfald framom virkesproduktion.

Endast 1–2 procent av skogsarealen i Finland består av lundar, men cirka 45 procent av våra hotade skogsarter finns främst i lundar. Vi värnar om skogsnaturens mångfald på många olika sätt. Då vi rekommenderar naturhänsyn i lundar, riktar vi skötselåtgärder till områden, där de har den största effekten för mångfalden. Vi har redan inlett skolningen av vår personal, för att de ska kunna ge råd till våra ägarmedlemmar om skötsel av lundar. Läs mera om lundar här.

Foto av lund med flera trädslag.

Konstgjorda högstubbar ökar mängden hålträd och död ved i skogen

Metsä Group har tillverkat två konstgjorda högstubbar per hektar vid alla avverkningar sedan hösten 2016. Från och med ingången av 2020 tillverkas fyra konstgjorda högstubbar per hektar. Efter några år då högstubben som är tillverkad av ett lövträd börjar murkna, är den till nytta för hålbyggare, nedbrytare och insekter

De konstgjorda högstubbarna räknas inte till naturvårdsträden. De är skogsägarens frivilliga åtgärd för skogsnaturen. Skogsägarna har haft en positiv attityd till att låta tillverka konstgjorda högstubbar och 2020 gav 84 % av skogsägarna tillstånd att tillverka högstubbar vid avverkningarna.

Naturvårdsträd och konstgjorda högstubbar ökar mängden död ved som är viktig för många hotade arter. I skogen borde det finnas död ved av olika storlekar och i olika faser av förmultning, både stående och liggande på marken. Det är också viktigt att bevara den befintliga döda veden i samband med avverkningar och skogsvårdsarbeten. Konstgjorda högstubbar är ett sätt att öka mängden död ved i unga skogar där det i regel finns mindre mängder död ved. Läs mera om konstgjorda högstubbar här. Enligt en undersökning som vi lät utföra 2021 ökar de konstgjorda högstubbarna antalet arter i skogarna.

Konstgjorda högstubbar tillverkas om möjligt av lövträd.

Vi lämnar skyddsbuskage för djuren

Från ingången av 2020 lämnar skyddsbuskage i alla skogsvårdsskeden. Ett skyddsbuskage uppstår då man låter bli att röja små träd och buskar vid röjning.

Skyddsbuskagets storlek är ungefär en ar och vi lämnar ett skyddsbuskage per påbörjad tre hektar. Ett skyddsbuskage som består av flera trädslag är en bra skyddsplats för djur. Bra platser för skyddsbuskage är till exempel dikesrenar, stenhögar, skogskanter och öppningar i skogen.

Ett skyddsbuskage uppstår, då man låter bli att röja buskar och mindre träd vid förröjningen. Skyddsbuskage lämnas också vid plantskogsvård och vård av ungskog och de placeras t.ex. på besvärliga ställen, varvid de sänker kostnaderna. Läs mera om skyddsbuskage här.

Skyddsbuskage är skyddsplatser för däggdjur och fåglar.

FSC®-naturobjektstjänst för certifiering av skog

FSC-naturobjektstjänsten för ägarmedlemmar innebär att Metsä Group erbjuder värdefulla naturobjekt till sina ägarmedlemmar som ingår i FSC-gruppen, på vars fastigheter det inte finns sådana.

FSC-skogscertifieringen förutsätter att man på de fastigheter som ansluter sig permanent avgränsar minst fem procent av skogsmarksarealen ytter om skogsbruksåtgärder. Om det inte finns fem procent skyddsvärda områden på fastigheten, kan skogsägaren välja om hen skyddar vanlig skogsmark eller om skyddsarealen anvisas på de marker som Metsä Group avsätter för ändamålet. Tjänsten främjar att det skydd som FSC förutsätter verkligen riktar sig till de mest värdefulla objekten. Läs mera om tjänsten här.

Metsäliitto Osuuskuntas FSC-gruppcertifikatets licensnummer är FSC-C111942.

Torvmarker i naturtillstånd är värdefulla för mångfalden.

Blandkultur tryggar bäst en fulltät plantskog

Av Metsä Group kan man beställa skogsförnyelse också i form av blandkultur av tall och gran, där man efter utförd högläggning planterar gran samt planterar eller sår tall. Enligt forskningen kan tall och gran odlas som blandskog i ett skikt

Blandskogen är mera hållbar och mångfaldig än monokulturer och den växer bra. Metoden lämpar sig på moar av blåbärstyp och på älgskadeområden även på moar av lingontyp. Metoden är ett bra val också på figurer vars bördighet varierar, eftersom metoden tar bättre vara på områdets tillväxtpotential. Metoden lämpar sig särskilt väl på områden med risk för älgskador, men den minskar också risken för andra skador. Läs mera om blandkultur här.

Blandkultur innebär att skogen grundas med minst två trädslag.

Uppdaterade skötselanvisningar för torvmarker

Vi uppdaterade våra anvisningar för skogsvård på torvmark under våren 2020. Metsä Group utvecklar också framledes skogsvård på torvmarker så att skogsbruk på dem är lönsam och så att de negativa effekterna ska vara så små som möjligt.

Ett centralt mål inom skogsvård på torvmark är att hålla en jämn och lämplig vattennivå. Lämplig vattennivå är viktigt för både trädens tillväxt och minskande av utsläpp. För träden är det tillräckligt om huvuddelen av rötterna är ovanför vattenytan. Iståndsättningsdikning utförs endast i verkligt behov.

På torvmarker lönar det sig också att överväga kontinuitetsskogsbruk eller gödsling. På en del tidigare dikade objekt är den bästa lösningen att lämna dem för att återställas. Läs mera om skogsvård på torvmark här.

Skogsvård på torvmark

Vi stärker vårt kunnande

Vi utvecklar kontinuerligt nya skogsvårdsmetoder och skolar vår personal. Metsä Group har haft METSO-ansvariga redan i mera än tio års tid. Nätverket har utvidgats och skolats och det består nu av 27 personer runt om i landet

Vi har uppdaterat skogsvårdsanvisningarna på torvmarker enligt bästa tillgängliga forskningsinformation. Vi deltar också i branschens gemensamma forskningsprojekt i vilka man utvecklar hållbar skogsvård på torvmark.

Vi utvecklar skogsvårdsmetoder för att förbättra kolsänkor och vår egen uppföljning av naturvårdens kvalitet.

Vi lät Naturresursinstitutet utföra en undersökning 2021, vilken visade att konstgjorda högstubbar ökar antalet arter i skogen. Läs mera här.

Under sommaren 2021 inleddes projektet Tekopöly, vilken utreder vilka arter utnyttjar de konstgjorda högstubbarna samt vilken typ av konstgjorda högstubbar är nyttigast. Projektet tar två år i anspråk (2021-2022).

Metsä Group utvecklar aktivt sitt skogsvårdskunnande.